Frankenstein rapporterar

Oj vad jag har kämpat för att komma åt datorn en stund. Jag fick hålla igång nästan hela natten, så att Husse flyttade ner på soffan för att få sova lite och Matte låg vaken. Vilket innebär att just nu ligger hon på soffan och slumrar. Äntligen dags för mina tassar att knappra loss lite. Jag måste bara ta chansen att berätta vad som har hänt. Jag trodde knappt mina öron när jag hörde Matte ringa i måndags och boka tid. Hon skulle svika mig fullständigt! Jag förstod nog vad som var på gång. In i duschen åkte jag och hela jag tvättades med nån konstig illaluktande scrub. URK! Sen på morgonen efter. Mycket riktigt. Precis som jag väntat mig. INGEN frukost!

Husse tog mig med i bilen och vi åkte till veterinären. Trots mina protester. Jag ville inte alls gå dit! Så blev jag ditsläpad. Knappt har jag kommit dit förrän jag vaknar upp med en trattjäkel! Åh! Ont i magen hade jag också. Och på rumpan ser jag ut som en frankenstein. Benen bara vinglade. Fick lite kvällsmat, tack och lov. Men jag vägrade att dricka och jag tänkte banne mig inte kissa något. Glöm det!

På natten kröp jag högt upp i sängen. Jag tog nästan hela Mattes plats, så hon fick ligga på tvären. Men det förtjänade hon allt. Elaka Matte som utsatte mig för det här. Jag vet nog att hon låg bakom! Hmf! Men jag hade svårt att sova och ont i magen. Låg och pep och gnydde en massa. På morgonen, UTAN FRUKOST blev det ytterligare en tur till veterinären. Väl där pratade jag med en massa katter. Jag försökte förklara för dem att de skulle fly, men de verkade inte alls förstå mig. Eller så var det så att de satt instängda i burar. Slutligen fick jag komma in och träffa en veterinär. Hon klämde mig på magen och konstaterade att jag hade ont. Fick en spruta till och mmm.... in i drömmarnas värld gick jag. Åkte hem och kände mig skönt groggig. Matte hade fått extra starka smärtstillande piller också, så hela den dagen försvann i ett skönt rus.

Idag känner jag mig klart bättre. Men trattjäkeln sitter där den sitter. Jag försöker flytta väggar med den. Igår spillde jag ut hela min vattenskål över golvet. Bara för att jag skulle springa till fönstret och titta ut och tratten var lite bredare än mitt huvud, så är det väl inte MITT fel? Va? Husse var riktigt grinig. Kan kanske bero på att han inte fått sova ordentligt de senaste nätterna. Nu ska jag nog ta och möblera om julgranen ett varv till. Eller fånga katten i tratten. Om jag nu orkar...

Tass på er alla,

från en något deppig Vessla