En oväntad 'semester'

Äntligen har jag fått möjlighet att lägga tassarna på tangentbordet igen. Jag måste bara få berätta om min senaste vecka. Vi är på semester i en lägenhet där det normalt sett bor en katt. Varje gång jag kommer in i lägenheten så måste jag kika efter åtminstone lite grann med nosen för att se om katten har flyttat tillbaka. Jag hoppas ju lite varje gång, men hoppet börjar tryta. I övrigt så har det varit en ganska annorlunda vecka. Dagarna spenderar jag hos Anna ihop med hennes gäng. Vi har gått ut mot landet och bland annat spanat på getter. De var jättespännande!

Kvällspromenaderna med Husse och Matte har varit lite annorlunda. Det finns knappt något gräs här i närheten, utan vi börjar ofta med att gå ett varv runt en liten trekant med gräs för att sen fortsätta längs med asfalten. Oftast går vi upp mot en spårvagnsknytpunkt (redbergsplatsen) och sen vidare på andra äventyr. En kväll gick vi till en restaurang, de bjöd på kakor på marken utanför. Det var ett bra ställe. Halta Lotta, rekommenderas varmt för deras goda kakor ;-) Jag spanar och nosar varje gång jag går förbi för att se om de har fri utdelning vid fler tillfällen.

En annan kväll gick vi på ungefär samma ställe på väg hemåt. I möte med en hund fick jag i ögonvrån syn på något riktigt spännande. Det måste ha varit en katt med en enorm svans, fast det luktade lite mer vilddjur över det hela. Husse och Matte snackade om att det var en räv. Tänk att det finns sånna så här mitt i stan.

Igår kväll var nog den konstigaste av dem alla hittills. Vi tog bilen ner till centrum och gick längs med Avenyn. Det var länge sen sist. Jag minns knappt för jag var såååå liten senast. Sen hamnade vi nere på kanaltorget. Där spelades det högljudd musik och en massa människor fanns samlade. Jag charmade såklart en hel bunt av dem. Hörde någon säga att någon annan blev helt kär i mig... hihi. Så ska det vara. Uppe på en scen var det några människor på stora skidor som åkte på ett räcke nedför en trappa. Jag fick inte gå fram och testa snön, så jag tror inte på att den var riktig. Efter en massa massa väntande steg en skallig man upp på en annan scen och började rappa. Husse och Matte var helnöjda och sa att Petter är en duktig hiphoppare. Slutligen åkte vi iaf hem. Ja, jag har börjat tänka på lägenheten som hem. Även om jag ylar i högan sky när vi kommer hem till Maraton, men där får jag knappt ens följa med in i huset längre. Verkar som om hela bottenvåningen är i kaos, åtminstone såg det så ut senast jag var hemma.

Men jag börjar dock längta hem. Har mött så mycket konstiga saker här. Senast idag mötte jag något som jag tror var en korsning mellan en katt och en raspig grammofonskiva. Den var liten och lät riktigt ettrig. Det var säkrast att låta den passera utan att bry sig om den. Den gick visserligen i koppel och luktade liten hund, men det tror jag då verkligen inte att det var. Lite senare mötte jag en tjock korv med fyra ben och långa öron. Jag tror att jag börjar hallucinera. Nu längtar jag hem!

Tass på er alla,

Vessla