Vilken helg...

Jag tror Matte är där borta...

Menar du där?

Nej, där är hon ju! Titta!

Husse och Matte tycker att det är bättre att ta poseringsbilder på mig i skogen. De säger att det är bra när mina långa ben sjunker ner lite i mossan. Förstår inte alls vad de menar med det.

Kanske är det bättre att jag poserar liggande då.

Husse och Matte gick runt och letade efter såna här och dess kusiner, trattisar. 3 påsar fick de med sig från de värmländska skogarna.

Efter en bra skogspromenad fick jag faktiskt träna lite med Husse, lös!

Jag bjöd på både det ena och det andra.

Och var bara lite småtokig.

Backade snyggt.

Solen tittade fram en liten stund.

Jag rymde bara en gång, ett varv runt huset och så en gång till då jag drog ut över fältet. Här är jag på väg tillbaka.

Jag är bara lite crazy ;o)

Jag fick testa en ny targetplatta och det fattade jag på nolltid. Direkt gick jag dit med tassen. Det trodde de inte. Ha! Sen satte jag mig ner och skällde.

På eftermiddagen kom tvillingarna på besök. Vi byggde tågbana tillsammans. Jag hjälpte till massor. Dels fick de bygga banan runt mig och så hjälpte jag till och bar vägen till dem.

Här är bus-Kristoffer, som klättrade ut och in ur sin bur. Så får aldrig jag göra.

Och här är den andre busen, Samuel. Matte fick inte fotografera honom.

Jag fick äta en massa havrepuffar ur tvillingarnas händer.

De kröp omkring på golvet hos mig.

Och massor med klappar och kel utdelades. Jag gav tillbaka i stora lass med massor av pussar. Men de gick att torka bort sa tvillingarna.

Till slut blev jag bara såååå trött. Jag fick krypa upp i en soffa bakom Husse och gömma mig ett tag.

Idag på förmiddagen gick vi återigen en skogspromenad. Fast jag var bara totalt tokig. Det var så mycket rådjur och annat i luften så jag stod nästan på bakbenen hela tiden och nosen bara gick. Trots långlina försökte jag rymma säkert tusen gånger. Husse var tokig på mig ;o) Hmf!

Inte skulle väl jag försöka rymma. Jag som är så snäll. Och uppbunden på alla de sätt. Halsband och sele och långlina. Det är ju elakt!

Nu har vi kommit hem efter en helg i värmland. Husses mamma fyllde visst år, för vi gratulerade henne med en massa pussar (åtminstone jag) och paket i sängen i morse. Jag fattade inte alls varför hon låg där. Ville hon ha sällskap undrade jag och försökte krypa upp. Men det fick jag inte. Det har varit en rolig helg, fast lite trött är jag allt fortfarande. Jag är ju inte så van vid att ha småbarn runt mig.

Tass på er alla och jag hoppas att ni haft en bra första advent!

Vessla

Förväntan...

Äntligen börjar det infinna sig. En förväntan på belöningen. Det är något som vi har jobbat och jobbat och jobbat på att åstadkomma och nu äntligen börjar det finnas tendenser till det. Man kan äntligen låtsas kasta något och Vessla tar något steg i den riktningen. Och ibland hoppar hon iväg åt rätt håll. Kastad godis eller kastad leksak/pinne utomhus börjar också ge utslag. Underbart!

Tråkigt väder! Vessla intog soffläge och blängde på oss. Kan vi inte hitta på något. Göra nått skoj idag också.

Så som vi gjorde igår. Då hade vi faktiskt skoj i skogen. Hon drägglar visst lite när hon tänker tillbaka.

Först lite posering på ett berg. Vessla fick faktiskt stå lös, en kort sekund.

Sitt kvar!

Nej, hon rymmer!!!

Aha, var det en kong ute i skogen som behövde räddas!?!

Sen fick hon flygande belöning med läderlappen.

Söta tösen vilar ut efter ett pass med uppletande i långlina.

Ett litet tassdopp blev det i en bäck. Här letar hon nog efter godis och blåser bubblor i vattnet.

Det finns sina ställen här omkring som faktiskt är lite vackra. Det här är ett av dem. Fast man blir inte så sugen på att traska ut över det.

Idag blev det simning och Vessla fick simma lös utan linor för första gången. Husse fick springa runt poolen och Vessla jagade efter. Hon tog i bra. Efter 15 minuters simning blev det en kort laserbehandling. Vessla kändes bra i ryggen och det är ju skönt, för nu har vi tänkt dra ner på rehab-behandlingen. Vi har ett tillfälle till inplanerat just nu.

Nu ska maten lagas på den nya spisen. Jo, äntligen har det blivit en ny spis. Husse sitter och sliter sitt hår över en gammal dator som bara stänger av sig. Vessla ligger och väntar och hoppas på ett klickerpass.

Ha det så gott alla!

Cert till Sandra och Vinna

I helgen var det dags för Sandra och Vinna att komma ner till Uddevalla för sitt certprov till försvarsmaktshund. Långt att åka men eftersom hennes grupp inte var redo och det bara var hon som skulle certa så fick det bli här nere. Vi passade givetvis på att åka upp för att träffa och försöka stödja Sandra lite när vi hade chansen.

När vi kom upp på lördag lunch hade de redan klarat av patrullstigen med godkännt resultat. De hade eventuellt gått lite för fort men sedan markerat bra iaf. Under eftermiddagen hängde vi lite med alla förarare och arrangörer och fick lära oss lite om både certprov och allt annat mellan himel och jord. Det var många gamla rävar där med mycket åsikter och erfarenheter.

Under eftermiddagen var vi även ute med Vessla och tränade lite på ett fält. Det var en himla fart i henne och en gång höll hon nästan på att dra i från oss för att kanske springa till baslägret där alla hundarna satt. Det hade varit något det :-) Hon hade långlina på sig men ändå lyckades hon skapa utrymme att springa på, men vände iaf till husse på inkallning. Vi körde sedan klicker och det var bra fart även där, mycket frivilliga beteenden som lovar gott. Nu när hon fått upp farten och viljan igen gäller det att börja få in rätt saker också, dvs göra upp lite kriterieplaner att köra efter.

När det blev mörkt var det dags för sittande bevakning och när de gav sig iväg för att hämta ut hundarna gav vi oss iväg hemåt. Det var ju inget man kunde se och vi hade besök på gång hemma. Även detta moment gick bra för Sandra och Vinna.

Idag var det dags för spåret och det visade sig inte bli det lättaste. Sandra får väl själv berätta vad hon stötte på och hur de redde ut det, men duktigt var det iaf! Nu har vi fått kullens första Tjänste-hund!

Vi for inte iväg till Uddevalla idag utan höll oss på hemmaplan. Pia skulle jobba lite och vi passade på att ta en sväng på Ikea också. Hittade inte så mycket så vi kom undan billigt. På kvällen gick jag och Vessla ut och tränade i mörkret här nere på planen. Tanken var att köra i långlina men jag kopplade aldrig på den utan körde med henne lös istället. Till att börja med stack hon en repa på plan men stack aldrig av planen. Sen kunde vi träna en stund med inkallningar och frivillig fotgång som gick bra. Klicker och köttbullar. Vid ytterligare ett tillfälle när Vessla satt för en inkallning vände hon rakt bakåt och stack som en vessla, troligen letade hon efter Panda som varit med oss tidigare. Dock vände hon rätt så snabbt och kom tillbaka, men fick sig ändå en utskällning av Husse och fick veta att så gör man inte... efter detta höll hon sig i skinnet. Det blev mycket frivilliga ingångar och bara kontakt, innan vi slutade med ett pass med bjudningar där det blev många back, lägganden, ställanden, sättanden, ligg från sitt (!) in till fot och lite annat. Det man märkte är att mellan en del av dessa tittar hon lite runt för att liksom spana in om det finns något att sticka till. Vet inte riktigt hur man ska få bort detta för man blir orolig när man vet att hon bara kan sticka sådär... men det är väl bara att köra på att det ska vara roligt att hålla sig till träningen och att det inte är roligt att sticka (även om det är en bra belöning i sig).

Tack till Sandra och Vinna för att ni gjorde det till en bra helg!

Hoffeträff Kungälv

Till slut blev det iaf en träff idag och en hel del folk och hoffar dök upp.

Här sitter Caesar och väntar på att vi ska börja träna. Endast 8 mån gammal var han yngst i dagens laguppställning (trodde vi iaf, tills lilla Vilja dök upp - men hon låg ju i barnvagn...)

Även Aramis väntar på att få börja träna. Allt snack före träningen är det nog ingen av hoffarna som förstår vitsen med...

Sen blev det iaf en del träning, här med matte Ingela.

Även Björn och Vessla kom igång till slut. Här är det det senaste nonsenstricket tass på fot som körs, vilket vi lärde in en kväll tidigare i veckan.

Patricia och Zimla var också med tills de var tvugna att åka iväg för att se på en tävling på Tjörn. Zimla verkade pigg och på idag.

Kax och Sanna var också på. Eller iaf Kax om man får tro Sanna.

Vessla visade upp lite nyvunnen energi som innan hon blev frisk i ryggen mest syntes hos Weasly. Här är det hopp och kamp som gäller.

Och det är t o m gott att få lite kel från Husse.

Simba tillbaka efter operation och rehab och var på hugget. Bra fart!

Mer från Simba och Stefan - kampmoment.

Simba står och poserar.

Här är det plats som gäller. Bortifrån är ordningen Simba, Vessla, Mindi och Caesar. De låg fint allihopa.

På slutet när "bara" vi och Ina-Mindi var kvar blev det lite parallellklickning. Bra störning för både hundar och förare.

Vi tränade lite framförgående med tasstarget. Vessla kastar sig mot den.

Även Mindi fick köra lite på target i samband med hopp-sitt-hopp.

Här har Mindi hoppat, targetat targeten och svängt runt och ska sätta sig för att få sin belöning.

Här är hennes hoppteknik.

Och Vessla låg och tittade på och väntade på att få träna lite lös, för det hade hon hört att det var på G.

Vessla sitter och väntar på hoppet där Husse har lämnat henne. På väg fram till hoppet efter löskoppling rymde hon två gånger men avbröt direkt och kom tillbaka på ett barskt NEJ från Husse.

Hoppet var ett så kallat Tyskt powerhopp i bästa Hovawart-stil. Dessutom i pik :-)

Man kan riktigt se energin och viljan i detta hopp. Belöning med kampleksak (Robin, dvs lilla läderlappen) vilket Vessla gillade.

Efter hoppet kom det in en massa folk på planen och vi "kunde" inte köra med Vessla lös längre som vi tänkt. Det var visst några som skulle träningstävla för det var en hund och en hel kommission med bistra gubbar och gummor. Det som "kanske inte" (understatement) var så tävlingsmässigt var att föraren läste lusen ur hunden upprepade gånger ORDERNTLIGT så fort den gjorde lite fel...

En gång kom valpen Caesar springades lös förbi Vessla när hon satt uppkopplad och hon for efter, metallringen på halsbandet gick av och hon efter. Hon sprang efter och ikapp honom men kom till Husse på inkallning. Alltid ett framsteg, tillsammans med att hon lyssnade på Nej de andra gångerna hon drog.

Tackar alla för en trevlig träff, hoppas att det blir snart igen. Tyvärr kom Matten i den här familjen hem med en trasig rygg, så gissa vem som får sköta hemmet och hunden i helgen?

//Husse