Var är den där nyckeln nu igen?

Ok, dags för årets sista hund-nörd-inlägg från Husse. Ja, utan bilder och med konstiga länkar till t ex Wikipedia och krossreferenser till jobbsaker.

Som sammanfattning kan väl säga att året har varit rätt så mycket upp och ned och att vi slutar ungefär där vi började. Jo, vi har iofs nått en del resultat som vi är riktigt nöjda med (LPII och uppflytt till Högre spår) men rent träningsmässigt känns det ungefär lika superbra och superdåligt blandat vartom.

Ja, vi går och letar och letar efter den där nyckeln till att bli ett bättre team på planen, men den verkar vara svår att finna (om den ens finns).  Vilka saker är det som inte fungerar då? Ska försöka lista upp här. Vessla gör/har/är/uppträder :

• För hög fokus på andra hundar (sämre på sistone efter att Vessla slutat på hunddagis(?))
• Riktigt ojämn energi från dag till dag (samt även i perioder)
• Tappar all energi mitt i (moment, belöning, etc) ibland
• Sänker sig istället för att försöka mer när vi misslyckas
• Vänder sig ”utåt” så fort det blir lite press, tittar efter annat att hitta på eller springa till (och gör det ibland)
• Känner av situationen extremt bra, tex när det är kommandoträning eller tävling. 

Men i ärlighetens namn ska man ju inte skylla allt det här på Vessla, utan även titta på vad jag själv gör fel:

• Tränar slentrianmässigt och belönar för det (och blir belönad för det funkar kortsiktigt)
• Slarvar med detaljerna och släpper igenom mindre bra saker
• Curlar Vessla när hon inte är riktigt på (för att försöka ”hjälpa upp” henne)
• Uppträder annorlunda när det är ”frivilligt” vs kommendering
• Tränar när Vessla är i fel energinivå / fokusnivå
• Lägger inte av på topp de gånger det går bra
• Tränar moment för min säkerhets-känslas skull
• Tänker inte klickermässigt i vår egen träning

Så, ganska snabbt ser man att nästan alla punkter i den första (Vessla-listan) kan härledas från punkterna på min egen lista. Dvs, många av sakerna som Vessla inte gör bra är mest symptom på saker som jag själv inte lyckas med.

Vi ska trots allt vara ett team som ska fungera tillsammans. Men (eftersom jag ofta pratar i termer av grupp vs team på jobbet) min definition av team stämmer egentligen inte in på oss. Varför? Jo, ”ett team är mer än delarna tillsammans”, dvs man lägger inte samman kunskaperna av de enskilda individerna i ett team för att få fram dess storhet, utan man lägger ihop delarna plus den stora potential som ligger i samarbete,  mångfald, olika synvinklar och en konstruktivt kritisk och ibland ”oenig” dialog. Ibland tänker jag på detta i formen av ”distribuerat tänkande” (distributed cognition http://en.wikipedia.org/wiki/Socially_distributed_cognition) när hund och förare tänker för sig (för den ena kan inte veta vad den andra tänker) men man agerar samstämmigt ihop. Precis så har bra team som jag jobbat med funkat och det är en ”enorm” skillnad att se när det fungerar bra resp mindre bra.  En grupp å andra sidan har inte denna plusmodell men kan fungera ok ihop bara genom att dra åt samma håll men utan något mervärde pga att man jobbar ihop. Just nu känns det som om vi saknar mervärdet, den dynamik av att ge och ta och utmana varandra till att ständigt bli bättre. Jag läste en artikel för ett tag sedan som rör detta på ett bra sätt : http://denisefenzi.com/2012/05/02/play-give-and-take/

Det är väldigt lätt att tänka rätt och att även uttrycka det i ord. Men det är RIKTIGT svårt att agera efter det när man själv är en del i systemet och känslomässigt involverad. Vi får väl tillskriva evolutionen en del av skulden (äran) för detta då det förmodligen varit en fördel att kunna koppla bort denna del av hjärnan när det bränner till (t ex när man blir jagad av en björn eller någon ska kommendera en på planen). Men som jag säger om att vara en bra (agil) konsult, det gäller i många fall att uppträda lite omänskligt. Oj, det där lät konstigt. Jo, det är väldigt mänskligt att lyda direkta order (och nöja sig med det), tänka kortsiktigt, avgränsa sitt tänkande till närmaste system och till varje pris undvika att sitta overksam (slöa). Men med nya sätt att angripa arbete (som jag pushar för) tänker vi ganska tvärtom (kontraintuitivt) genom att flytta bort beslut från ”chefer/managers” till de som utför arbetet, det spelar inget roll om det jag gör är bra om nästa system inte kan ta vara på det (direkt) och att göra färre saker klart istället för att påbörja fler (vilket ibland gör att man kanske sitter overksam). Speciellt när man pratar om den sista så skriker ( http://www.dn.se/Images/2012/02/21/Skriet-medium.jpg ) många managers. Det kan vara svårt att förstå att det ibland är bättre ”att göra ingenting” istället för att påbörja något nytt. Det är stora förändringar att genomföra, men eftersom mitt mål är att ”rädda en massa chefer och managers” samt att släppa lös den stora potentialen i fler människor så ser jag det som en fortsatt stor utmaning att jobba vidare med.

Jag menar inte att man måste vara omänsklig för att träna hund på bästa sätt, men det hade kanske varit en bra egenskap när man istället kanske låter känslorna ta överhanden när man själv är ”centrum” i systemet. Önskar att lära mig antingen kunna använda känslorna för att skapa mervärde eller helt enkelt koppla bort dem.

Nu är det snart nytt år och vi kommer att göra nya försöka att hitta rätt i denna djungel. Till att börja med har vi en ”hemskt” spännande kurs, ”Sikta mot Stjärnorna” med Mona Kjernholm. Det kommer att bli roligt, spännande och riktigt jobbigt. Mona ställer en massa krav på en som förare, så det gäller att snäppa upp sig lite. Det är en bra sak, men precis som när Vessla påverkas av att jag ställer krav på henne så påverkas även jag när krav ställs på mig (så fort man mäter något så påverkar man det också http://en.wikipedia.org/wiki/Observer_effect_(physics)), så det får bli en gradvis anpassning till detta. En rolig utmaning helt enkelt.

Sen ska vi även träna fortsatt för Mona utomhus under ”sommarhalvåret” och det känns som om vi kan få en bra kontinuitet i det hela. Det betyder att vi (påminn mig om detta snälla snälla när jag frångår det) kan satsa långsiktigt på att jobba mer på våra grundproblem (samarbete, energi, fokus, uthållighet) istället för att satsa på göra moment under halvtaskiga förhållanden (dvs enligt min och Vesslas listor ovan). Sen är det klart, ”vi” (som i jag) vill ju kunna starta i både lydnad och bruks på elitnivå i år, så även om vi har stora stora utmaningar att ta oss över så har vi även höga mål.

Ja, och om man inte förstår det minsta av det jag skriver här men ändå är lite intresserad så kan man ju alltid läsa "min kommande bok" :-)

Så, nu kööööööööööööööör vi!