Rymlingen...

Ja, så här såg hon ut när hon drog till skogs. Det var knappt en halvmeter djup snö, -18 grader och full fräs blev det helt plötsligt på henne. Hon hade hållt sig i skinnet en lång stund och verkade ganska trött, men så plötsligt fick hon fart. Till en början tänkte vi att hon kommer nog tillbaka snart, men inte då. Till slut gick Elisabet åt ett håll och Husse följde Vesslas spår. Själv fick jag utgöra bas.


Efter ett tag kom Elisabet tillbaka, men ingen Vessla. Hon hade sett hennes spår långt borta. Så hon ringde till någon hon kände på andra sidan kullarna. Som tur var hade några barn fångat in Vessla och så hade de stängt in henne i en tvättstuga. Så det var "bara" att hämta rymlingen. Under tiden hade Björn tagit sig igenom skogen och följt hennes spår hela vägen fram till husen. Det blev nog ungefär 3 km som han traskade efter henne genom skogen. Hon hade svängt än hit än dit, troligen i panik för det var långa steg hon sprungit. Hon hade i alla fall skött sig när hon blev infångad och varit så snäll så. Fått leverpastejmacka och allt så hon var nog nöjd. Det blir nog inget mer lös för den fröken på ett tag nu. Så himla tråkigt att man aldrig kan lita på henne.

Juldagen

På juldagen åkte vi hem till Stefan och Åsa och deras katt Fabian. Jag ville bara kasta mig över den.

Gärna plocka honom i nackskinnet och rusta om honom så pälsen yr. Men lagom när vi började komma nära varandra så ryckte både Husse och Åsa in och särade på oss. Attans. Jag letade runt hela kvällen efter den där katten, men jag hittade den inte. Nästa gång så. Utöver det så var det en konstig platt katt som retades med mig. Den satt ovanpå en spegel och bara blängde på mig. Jag var bara tvungen att göra ett försök att få tag på den. Åsa fångade mig i luften och sen försvann den katten också. Konstiga katter.

Inte alls som min Panda inte. Han smyger omkring utomhus. Fast han verkar inte gilla det speciellt bra.

Kallt säger han och burar i hop sig till en liten boll. Brrr....

Kan jag inte få komma in nu, snälla Matte, brukar han fråga och så får han det.

Nu är julen över och hela min stora flock har försvunnit. Kvar är bara Matte och Husse, och snön verkar också vara på väg att gå bort. Lite ledsamt är det allt. Jag som var så nöjd när jag hade stora flocken här. Gott att äta fick jag också. Nu får jag väl vänta till nästa jul innan det blir en sådan smaskig tallrik till lunch, med julskinka, prinskorv, ägg med kaviar... mmmm....

Tass på er alla,

Vessla

Jul och snö

Det kom till sist lite snö som t o m låg kvar över julhelgen. Vessla var inte sen att bli glad.

Hon poserar både åt höger och åt vänster.

Sen måste man ju springa lite mellan varven också. Ett par gånger rymmer hon och drar rejäla repor, men kommer tillbaka till oss iaf. Det går lite framåt och bakåt med rymmandet kan man väl säga.

En stor pinne har blivit lite mindre och går att ha lätt i munnen.

Ett rejält race blir det också, fångat på bild.

Ibland tittar t o m ljuset fram och då blir det fina bilder på tjejen.

Pinnen i dess orginalskick, lite roligare men svårare att springa med.

Hopp med stav, stavhopp alltså, fast mer på längden.

Nej, Husse jagar mig, bäst att springa bort.

Sen fastnade pinnen i ett träd, jag ska ta ned den, biter ner hela trädet om jag så måste. Kom ned!

När man sjunker ner lite i snön så ser man inte så långbent och smal ut, känt fotomodelltrick. Kan rapportera att min vikt efter julhelgen ligger på 30 jämnt.

Sen blev det lite snöbus på slutet och även det kom med på bild. Får jag skaka nu?

God Jul!

SNÖ!!!!!!!!!!

Gissa om jag vart förvånad i morse när det var alldeles vitt ute. Till och med Matte blev lite chockad. Underbart, ljuvligt, härligt. Tyvärr hann vi inte med så mycket mer än en vanlig morgonpromenad, dock med lite extra lek. Men jag hade tur på hunddagiset idag. Det var dags för min tur i rastgården. Jag rejsade omkring och busade hela tiden. Helt underbart. Folket på dagiset berättade för Matte att jag var riktigt snabb!

När vi kom hem, Husse kom och mötte oss vid dagiset, så blev det en tur ut i snön. Jo, den ligger faktiskt kvar. Jag fick springa lös och jag tokrejsade som en galning. De första minuterna bara galopperade jag runt runt runt i en jättestor cirkel. Sen kunde jag lugna ner mig och höll mig faktisk i skinnet resten av tiden. Jag fick träna lite. Senaste grejen är att jag ska lägga ner huvudet på marken. Det har jag inte fått testa utomhus tidigare, men det gick bra.

Härligt med snö. Vi blev alla på riktigt gott humör. Underbart. Jag fick träna slalom, sitt fint, fot, hålla mig i närheten och vara uppmärksam.

Huset är julpyntat nu och en massa ljus är uppsatta.

Är det verkligen här vi bor? Måste kika in. Kanske är det någon annan hoffe som bor här. Nej, det är mitt hus.

Riktigt mysigt med alla ljusen och SNÖN!

Till och med Panda tog en liten ofrivillig tur utomhus och Matte var riktigt snabb med kameran, för det var inte länge han ville vara ute idag. Han tycker nog inte om snön lika mycket som jag. Men jag har för mig att förra året var han ute en hel del i snön. Han kanske bara behöver vänja sig.

Tass på er alla, jag hoppas att ni alla har fått snö att njuta av. Och jag håller tassarna för att snön ska stanna riktigt länge och att den byggs på med massor med mer! Fast kanske inte förrän i morgon kväll. Jag har hört att vi ska få gäster och jag vill ju gärna att de ska kunna komma fram.

Vessla

4:e advent

Tiden springer iväg och nu är det alldeles snart jul. Vi fortsätter med våran träning med Vessla. Handtargeten blir ofta använd både på promenad och på lydnadsplan. Vessla kommer flygande och taggar handen på Husse.

Husse är rolig på lydnadsplanen och bjuder på sig själv. Som vanligt är det kamp.

Vessla står och spanar, men väljer oftare och oftare oss istället för att springa iväg.

Idag har vi varit ute på en längre promenad och Vessla gick med släpande koppel nästan hela tiden. Även om hon ofta var på en distans som hon kunde sticka så höll hon sig i skinnet och trots att hon emellanåt även fick vittring på rådjur och liknande så funkade det. Vi fick visserligen jobba mycket och vara roliga, samt säga till henne någon gång, men hon stack inte. Promenaderna blir så mycket roligare när man kan jobba med henne "nästan" lös. Det känns som en seger varje gång hon vänder upp och tar kontakt med oss istället för att sticka iväg och följa efter de spännande dofterna. När vi har fått möte i skogen har Vessla fått gå nära, men fortfarande med släpande koppel. I går fick hon tokrejsa runt med en handske, och då sprang hon lite extra, men det var ändå ok. Hon fick det som belöning för att hon jobbat för att hitta handsken.

Nu är Vessla lite trött och ska ligga i soffan och titta på hockey, så nu är det bäst att vi inte stör.

Julgrisarna har anlänt till huset och väntar på julen. Och nu ska granen få kläder på sig ;o)

En god jul önskar vi till er alla!

3:e advent

Vi har börjat försöka att komma igång med lösträningen med Vessla igen. Trots att vi inte haft så mycket tid på sista tiden. Sent på kvällarna när vi varit ute och gått har hon fått börja gå lös med hängande koppel. Vi har jobbat mycket på att göra promenaderna roliga, med koppelkamp och en massa godisar. På lydnadsplanen har vi haft kopplet till leksak och mycket dragkamp har det blivit.

Vi kom på att börja klicka Vessla för att vi tar av kopplet och att hon ska ta kontakt direkt. Det funkar faktiskt riktigt bra för det mesta, fast någon gång så tar hon sig ett rejält rejs. Här springer hon så att hon nästan kickar sig i rumpan med frambenen.

Vessla går fot och det ser ut precis som vanligt. Svårt att få en bild på fotgång som inte ser ut så här. ;o) Tänk om lydnaden bara skulle bestå av fotgång!

Kastad läderlapp funkar bra som belöning, och även när fröken är lös.

Jasplanet Vessla. Kraschar era hoffar också när de hämtar leksaker?

Kattmaten har fått följa med ut. Varning för reklam ;o)

Husse, fånga mig, Stage dive!

Men Husse missade...

Träningen har varit väldigt positiv. Det kanske beror på att det börjar bli jul och att Husse har börjat slappna av inför julledigheten. Väldigt roligt är det i alla fall när det fungerar bra.

2:a advent

Har det tydligen varit. Jag vet inte, men jag har hört att vi väntar på något. Hmmm... undra vad det kan vara. Hade dock inte så mycket tid att fundera på det under helgen som gick. Vi hade besök hela helgen. Husses bror med fru och tvillingar var på besök. Jippy! Jag fick massor med godis, för de ville mata mig! Hade med sig eget godis till mig till och med. Bra grabbar det där!

Vi delade plats i soffan och jag snodde mig ett par pussar!

Visst är vi lite söta. Vi ligger och tittar på Katten Gustaf.

Jag fick klappar och kel.

Men Konrad fick jag inte ta, trots att jag lovade att vara försiktig. Hmm... de påstod att jag hade för stora tänder och för mycket dregel.

På söndagen när alla hade åkt hem bakade Husse och Matte en massa pepparkakor. Jag fick faktiskt smaka ett minityrhörn från en kaka. Helt otroligt. Gott var det.

När tvillingarna åkt vågade Panda sig fram igen. Då fick han fungera som substitut och jag lekte med honom istället.

Det var allt från mig den här gången. Jag har hört det talas om hoffeträff nästa helg, men jag vet inte om jag vågar lita på det än. Hoppas hoppas! Känns som om det var länge sen jag fick träffa mina polare.

Nu ska jag fundera på vad vi väntar på... kan det vara SNÖ? Jag hoppas! Eller tomten? Hmmm... undra om han har med sig något gott i år, eller bara mjuka paket. Kanske är det kvällsmat vi väntar på. Ja, tack! Det tar jag gärna. Redan nu, behöver inte vänta, tycker jag. Hmm... jag återkommer när jag vet vad vi väntar på.

Tass på er alla,

Vessla