Juldagen

På juldagen åkte vi hem till Stefan och Åsa och deras katt Fabian. Jag ville bara kasta mig över den.

Gärna plocka honom i nackskinnet och rusta om honom så pälsen yr. Men lagom när vi började komma nära varandra så ryckte både Husse och Åsa in och särade på oss. Attans. Jag letade runt hela kvällen efter den där katten, men jag hittade den inte. Nästa gång så. Utöver det så var det en konstig platt katt som retades med mig. Den satt ovanpå en spegel och bara blängde på mig. Jag var bara tvungen att göra ett försök att få tag på den. Åsa fångade mig i luften och sen försvann den katten också. Konstiga katter.

Inte alls som min Panda inte. Han smyger omkring utomhus. Fast han verkar inte gilla det speciellt bra.

Kallt säger han och burar i hop sig till en liten boll. Brrr....

Kan jag inte få komma in nu, snälla Matte, brukar han fråga och så får han det.

Nu är julen över och hela min stora flock har försvunnit. Kvar är bara Matte och Husse, och snön verkar också vara på väg att gå bort. Lite ledsamt är det allt. Jag som var så nöjd när jag hade stora flocken här. Gott att äta fick jag också. Nu får jag väl vänta till nästa jul innan det blir en sådan smaskig tallrik till lunch, med julskinka, prinskorv, ägg med kaviar... mmmm....

Tass på er alla,

Vessla