Blir det ett fjärde försök?

Ja, som man kan läsa av föregående inlägg så gick det både bra och dåligt igår. Mest dåligt är känslan som ligger kvar. Vessla har "gått ned sig" innan men inte som hon gjorde innan vi gick in på planen igår så det är svårt att förklara varför det blev så.

När jag hämtade henne i bilen (ungefär halvvägs in i hunden innans program) så var jag inte ens nervös (eller iaf mycket mindre än vanligt). Jag bytte om till väst och plockade ut Vessla. När jag bytte plats på telefonen från vänster benficka till höger bröstficka (för att den annars är i vägen när vi kör ff) så tappade jag ut en halstablett som landade på marken. Jag bad Vessla att plocka upp den från gruset och det gjorde hon snyggt. Kan hon ha fått grus eller något annat "äckligt" i munnen då? Vem vet, inte så troligt men kanske kanske...

Sen gick vi över den lilla bron och in på uppvärmningsplanen som är precis bredvid den inringade tävlingsplanen. Kommer inte ihåg exakt hur hon var på väg dit men jag noterade inget speciellt konstigt. Väl inne på uppvärmningsplan ställde jag ifrån mig ryggsäcken och kopplade loss Vessla. Då började hon att leta sig bort, typ över en annan liten bro och mot platsen där LK1 tävlade. Jag lyckades att locka tillbaka henne med godis efter mycket om och men men här var hon redan väldigt konstig. Jag leker igång henne med lite godis och kamp tänkte jag, men inget fungerade. Hon vill inte komma in fot. Inte kampa. Inte ens köra uppvärmningsfjärr!!! Underlaget verkade vara skitäckligt och hade hon fått det så hade hon sprungit direkt till bilen. Ska jag bryta direkt tänkte jag... men testade vidare att springa lite med henne och busa, bråka med henne (blåsa på henne), gå därifrån en stund och kela... Inget funkade dock men jag tog beslutet att ändå testa att köra, hur illa kan det gå?

När vi kom fram till plan och TL hälsade oss in ville Vessla såklart inte gå fot (eller ens med mig), utan svansade fram till TL när jag fick vittringsapporten för att signera. Då tänkte jag att nu blir hon kanske lite gladare och möjligen blev hon det. Sen fick jag med mig henne rätt så ok till start för FF och efter lite trixande så satte hon sig även fot. Starten på ff gick faktiskt rätt bra (relativt), 3 bra stäckor och svängar och någon sväng halt även det bra. Sen dog hon totalt när vi fick stanna vända bort från TL och domare och skulle göra helomvändningar. Resten var som att valla en överdräktig kviga genom en hinderbana (eller nått) och vi fick en slät 5:a (som tröst). Men det visste jag inte, utan fick fråga domaren senare under programmet när jag funderade på att bryta. Sen gick vissa moment rätt ok och andra var superslöa (-ast) med poäng därefter. När jag tittade på videon (som Pia tog) så såg man att Vessla smackade och gjorde något konstigt med munnen mellan momenten, så kanske hade hon gjort något med munnen eller mådde illa på något vis. Det får vi såklart aldrig reda på...

Hon gjorde det ändå bra som klarade ett par av momenten med bra poäng, som rutan (9), fjärren (9) och till viss del vittring (8) där hon arbetade perfekt men fick avdrag för tempot (gåtempo typ). Vi nollade hopp-apport för att hon släppte den 1 meter bakom mig och jag flyttade mig lite när jag tog upp den. Men hon vill knappt ta i apporten först heller, utan behandlade den som det äckligaste i världen efter ett annars rätt så snyggt ut-hopp. Men det var ju bara i linje med dagens uppträdande.

Så nu då? Vi hade egentligen sagt att vi skulle lägga ned tävlandet för säsongen om det gick dåligt pga attityd idag men nu känns det annorlunda. Som en utmaning att på något sätt knäcka den här nöten, eller vad det nu är. Jag hade ju kunnat ge upp hundra gånger om men envis som jag är har jag bestämt mig att visa att "en slö och svårtränad hund med en medelmåttig tränare som endast använder sig av mjuka metoder" faktiskt kan tävla både lydnad och spår på elitnivå. Så länge det inte skadar Vessla tycker jag att det är en rätt ok sak att satsa på, men stoppa mig gärna om jag är helt fel ute.

Så nu testar vi något nytt och ser hur det går. Mitt mantra på jobbet och i mina utbildningar är ju "inspect and adapt", så det vore ju fel att inte tänka på samma sätt här. Vessla får vila från lydnadsträning till största delen och vi tränar istället mer lek och attityd. Sen om vi känner att det känns ok så kan vi göra ett försök att göra ett lite mer energirikt framträdande på Lucia här i Göteborg.

Sen är det självklart så att vi tävlar för sällan för att kunna dra riktiga slutsatser av vad som händer på tävlingarna. Jag har testat lite olika uppvärmningstekniker, olika sista veckor och även andra saker men utan ett större underlag är det svårt att kunna dra allt för stora slutsatser. Man skulle behöva tävla 10 ggr inom en månad och bara göra tävlingsförberedelse, tävlingsdag med uppvärmning och tävlingsstart för att kunna ha något att gå då. That ain't gonna happen anytime soon...