Lite träning

Igår blev det ett pass med träning nere på planen. Kallt och ruggigt var det. Men först två bilder på Panda. Han låg och njöt så härligt på fönsterbrädet, fast han får nog inte riktigt plats med tanke på att ena bakbenet hänger rakt ner.



Eftersom jag filmade när Husse tränade med Vessla, så har jag inte så många foton från dagen. Men från en vätskepaus kom det några härliga bilder.




Men det är inte alltid lätt att träffa rätt med vattnet.


Sen fick hon åter energi till att springa runt en stund till med kongen i munnen. Full fart var det som gällde!



Som avlutning, en bild på en del av gårdagens måltid. Det var parmalindad sparris på en bädd av sallad och till det serverades det klyftpotatis och vitlöksfrästa champinjoner, mums!!!

Lite himmel, lite gräs och lite bergstopp

Vi fortsätter och kör lite klicker varje dag jag och Vessla. Ofta med matte som coach. Nån måste ju säga till när man håller axeln snett, rör på vänsterhanden, klickar med dålig timing, belönar för dåligt eller bara måste tänka om. Man lär sig hela iaf hela tiden och lär sig att tänka på sina olater.

Vad handlar rubriken om då? Jo, att träna klicker är som att bygga pussel. Ibland hittar man bara pusselbitar som man vet ska passa in någonstans men ibland hittar man några i ett hörn som ska sitta ihop. Det är det vi har gjort på ett par ställen, lite himmel, lite gräs och lite av en bergtopp. De bitar som ramlat på plats de senaste dagarna är bakdelskontrollen, backning och läggande. De är inte klara men vi har kommit över en stor tröskel på samtliga. Just nu, vi kanske är redo att köra lite kontakt under marsch (baklänges) också. Har börjat lägga in kommando på ligg och det blir nog det första riktiga kommando vi får med henne (lydnadsmoment alltså), för att t ex träna in läggande under gång. Det är från stående och hon ska lägga sig utan att röra någon fot. Sen tränar vi ställande på samma sätt (utan fotförflyttning) i samband med detta, det kommer nästan gratis ju.

Vi har också kommit till en punkt när hon vill och orkar träna längre, hon tycker att det är roligare och hon orkar hålla lite mer tryck. Det kan bero på att belöningen blivit bättre eller att hon bara börjar tycka det är mer skoj.

Någon gång i framtiden när pusslet är klart tror jag att det sitter en vacker hoffe i mitten med en klarblå sjö i bakgrunden. Vi får väl se om vi kommer dit...

Husse och valpens mysstund

Här kommer två bilder från husse och valpens mysstund, eller vad annat kan man kalla en kloklippning när den ser ut så här. Vessla är så avslappnad att hon nästan ser ut att somna. PS. Hon är inte drogad ;o)

Bibeln är här

Vessla låg och tuggade så sött på en pinne igår, att jag bara var tvungen att lägga mig ner på asfalten och ta några foton på henne.


Jag har börjat läsa bibeln nu, ja klickerbibeln alltså, lydnasträning i teori och praktik. Vi fick möjlighet att köpa den i lördags, och läsandet har börjat. Än så länge är det mest en repetition från gamla etologikurser. Jag förväntar mig ganska mycket från den här boken, får väl återkomma senare och berätta om den uppfyllt det jag förväntat mig. Än så länge verkar den bra.

Söndagsträning

Efter att vi (jag och Vessla) vilat upp lite efter gårdagens maratonpass fick det även bli ett litet pass i dag på planen vid Bur när matte handlade mat. Man får ju dela upp sysslorna lite och passa på att träna när man är vid ett bra ställe. Duktiga som vi varit på sistone så gjorde vi även idag en planering för de övningar vi skulle göra och vilka kriterier som gällde. Planen var att köra kontakt, kontakt vid bakåt marsch, läggande, läggande med påläggande av kommando och lite bakdelskontroll med "klossen".

Vi började med kontakt (Vessla ska stå med huvudet i fotposition fast vänd mot mig, framifrån alltså, och ha ögonkontakt). Eftersom vi inte kört detta så mycket på sistone så provade hon andra saker istället. Vi fick gå tillbaka några steg och börja från början med att hon skulle komma till rätt position, sen snabb kontakt och senare lite längre tid. När "minnet" kommit tillbaka så började jag backa och Vessla följde med med både position (kriterie 1) och kontakt (kriterie 2). Vi lyckades öka sträckan till ca 5 meter vilket jag var nöjd med. Jättebelöning flera gånger med kamplek, lite springa efter kamptrasa och byte mot godis. Vi har hållit oss väligt noga med att inte tjata när det kommer till fotgående, utan det ska vara frivilligt så att det känns kul att gå fot, från början till slut.

Efter detta (trots många pauser med vatten, vila och kel) kände jag att vi behövde lägga in lite speed också så det fick bli några race runt planen med valfri pinne. Ibland måste hon få iaf :-)

Sen spårade husse ur lite. Eftersom vi stod vid hindret gick jag från vår plan och vi testade lite av gårdagens övningar vid hindret, frivilligt hopp alltså. Jag hade som hjälp en den pinne som nyss flugit runt planen ett par varv i Vesslas käftar. Jag satte upp Vessla framför hindret och lämnade henne utan kommando, gick över hindret och ställde mig på andra sidan. Sen fick hon utan kommando hoppa, vilket hon gjorde 3 av 5 gånger och fick då klick+pinnbelöning och byte med godis. De andra gångerna valde hon att ta en egen pinne och leka med men jag lade ingen större vikt vid det.

Till sist tog vi fram klossen och körde 2 små övningar för att runda av med något som hon kan. Den första var doggie-zen av klossen, alltså att hon ska ställa framtassarna på och sen inte flytta sig av klossen när jag rör mig runt henne, lockar med godis osv. Det gick finfint och hon blev rikligt belönad. Som avslutning var det bakdelskontroll på klossen där kriteriet var 1/4 varvs förflyttning. Detta börjar sitta nu och hon klarade av det bra när man utgår från att hon står rakt framför. Nu är det sista biten kvar och sedan plocka bort klossen, sen ska det hela sätta ihop till en ingång.

Får väl se om det blir något litet pass till under eftermiddagen när vädret blivit lite bättre, verkar som om det ska bli skönare väder under den kommande veckan iaf. Tyvärr har jag en tuff tuff vecka på jobbet så träningen blir nog iaf lite lidande. Men desto mer energi de stunder vi verkligen hinner på får man hoppas på.

Klicker på GMBK

Ytterliggare en mastodont lördag på klubben avklarad. 5 timmars träning i strålande soligt väder. Puh, vad varmt det var. Dagens allra första övning var torrgång för att lära oss hur vi ska gå i fria följet. Man ska alltid starta med vänsterfot, eftersom hunden sitter på den sidan. Sen när man svänger ska man vrida foten på samma sidan som man ska svänga, alltså högerfot i en högersväng. Högerfotens häl ska då sättas mot vänsterfotens tå i 90 graders vinkel, och omvänt om man ska svänga åt vänster. För att göra helt om så vrider man först ena foten, sätter hälen mot den andra fotens tå och sen gör man samma sak med den andra foten. Det gör att svängar och vändningar blir distinkta. Helt om kan man välja vilket håll man väljer att vända på. Ta fokus rakt fram när man går, så att man går rakt.

Vi började dagens hundpass med galopp mot föraren från medhjälapare, medan hundarna var någorlunda pigga. Självklart ska det ske frivilligt och det gick till på följande sätt. Man hade en medhjälpare som höll hunden i halsbandet, så lämnade man hunden och när man vänder upp, så har förhoppningsvis hunden ett drag i halsbandet, då släpper medhjälparen hunden och hunden rusar förhoppningsvis till föraren. Nedan förevisar Dacke, med Lena, och medhjälpare Cilla.

Sen fick vi träna i grupper om två hundar. Här är det Vesslas tur, och Gunbritt håller i henne. Vessla flög fram när hon väl fick springa.

Sen fick vi jobba på hopp över hinder. Vi jobbade enligt samma princip som ovan. Man hade en medhjälpare som höll i halsbandet på hunden, så lämnade man hunden, gick över hindret och ställde upp sig, förhoppningsvis skulle hunden ha lite drag i halsbandet och frivilligt hoppa över hindret. Mottagaren kunde då belöna in hunden i utgångsposition, men den behöver inte sitta ner utan hellre att hunden står upp, så att den lättare kan starta igen. Och så fick hunden hoppa tillbaka över hindret igen. Man klickar när hunden är i luften och likaså, så kan man ganska snart lägga på kommando på hoppet, vilket även det sker när hunden har hoppat och är i luften. Dacke fick förevisa massor med gånger, och han visade även på svårigheten att skilja mellan apa och hoppa ;o)

Här är Ossie som hoppade fint.

Även Ronja lyckades med ett par hopp, innan hon blev lite för trött.

När man har varit duktig, ska man självklart få belöning och kamp, det tycker Dacke om.

Vi gick även igenom platsliggning idag. Först måste hunden bjuda på ett frivilligt läggande. Det förstärker man sedan med hjälp av Doggi-zen, först rakt framför hunden och sen flyttar man lite i sidled. Man bör kunna gå runt hunden, som får följa en med huvudet, men för övrigt inte ska röra sig. Man strävar efter att hunden ska ligga med fokus på föraren hela tiden. Sen utökar man avståndet för att därefter utöka tiden. Även det här momentet visade Lena med Dacke.

Och sen kom belöningen med en tennisboll som Dacke själv fick hämta ur ryggsäcken på kommando. Se bara så glad han blev!

Här ligger Vessla platsliggning. Hon har dock en tendens till att hamna på rumpan. Så där har vi något att verkligen jobba på. Visserligen är det på ett sätt lite skönt att ha henne liggande så, för hon ser mer avkopplad och bekväm ut så, men det är nog bättre om inte annat så för poängen att hon ligger rakt.

Whippeten, Wille, ligger på sitt egna sätt. Gräset är ju lite obekvämt tycker han och halvligger.

Sota i ett snyggt ställande.

Under dagen hann vi även gå igenom alla momenten i lydnadsklass 1 och bryta ner dem i delmoment och i grundfärdigheter. Det var en nyttig övning och man förstår nyttan av alla grundfärdigheter ännu bättre. Inför nästa gång ska vi förrutom att träna på de nya grundfärdigheterna, även försöka nå så långt fram i någon GF att vi kan börja lägga på kommando. Vi får väl se vilken GF vi väljer, men det lutar väldigt mycket åt läggande. Hon bjuder på väldigt snygga lägganden. Fäller sig bakåt precis som vi vill att hon ska göra.

Jakten på belöningen

Jodå, vi jobbar vidare på belöningar, samtidigt som vi jobbar vidare med våra grundfärdigheter. Jag blev väldigt imponerad under lägret på Andrea och Wisa. Wisa som har foderallergier, kan inte tränas med vanligt godis, utan de använder grönsaker i olika former och framför allt sallad. Nu igår kände jag mig bara manad att testa med sallad. Varför inte liksom. Sagt och gjort, jag öppnade kylskåpet och plockade fram lite små bitar med sallad. Sen fick Vessla bjuda på kontakt och då fick hon jaga efter en fladdrande bit sallad som jag höll i handen. Vessla började hoppa efter salladen och nästintill hugga mig i handen i jakt på den. Sen när hon väl fick tag på den var den ju lite äcklig och liksom alla nyheter så måste hon spotta ut den ett varv, titta och nosa lite innan hon slutligen åt upp den. Då körde jag ett nytt varv och nu åt hon upp salladen betydligt snabbare. Vi kommer nog att fortsätta och testa med sallad som belöning. Det verkar än så länge som en bra belöning i alla fall.