Lite himmel, lite gräs och lite bergstopp

Vi fortsätter och kör lite klicker varje dag jag och Vessla. Ofta med matte som coach. Nån måste ju säga till när man håller axeln snett, rör på vänsterhanden, klickar med dålig timing, belönar för dåligt eller bara måste tänka om. Man lär sig hela iaf hela tiden och lär sig att tänka på sina olater.

Vad handlar rubriken om då? Jo, att träna klicker är som att bygga pussel. Ibland hittar man bara pusselbitar som man vet ska passa in någonstans men ibland hittar man några i ett hörn som ska sitta ihop. Det är det vi har gjort på ett par ställen, lite himmel, lite gräs och lite av en bergtopp. De bitar som ramlat på plats de senaste dagarna är bakdelskontrollen, backning och läggande. De är inte klara men vi har kommit över en stor tröskel på samtliga. Just nu, vi kanske är redo att köra lite kontakt under marsch (baklänges) också. Har börjat lägga in kommando på ligg och det blir nog det första riktiga kommando vi får med henne (lydnadsmoment alltså), för att t ex träna in läggande under gång. Det är från stående och hon ska lägga sig utan att röra någon fot. Sen tränar vi ställande på samma sätt (utan fotförflyttning) i samband med detta, det kommer nästan gratis ju.

Vi har också kommit till en punkt när hon vill och orkar träna längre, hon tycker att det är roligare och hon orkar hålla lite mer tryck. Det kan bero på att belöningen blivit bättre eller att hon bara börjar tycka det är mer skoj.

Någon gång i framtiden när pusslet är klart tror jag att det sitter en vacker hoffe i mitten med en klarblå sjö i bakgrunden. Vi får väl se om vi kommer dit...