Mardrömsdag...

Oj oj oj, vilken dag det var igår. Det började på morgonen när Matte rotade igenom hela förrådet. Nöjd kom hon in efter ett par omgångar med letande. Hon hittade slutligen det hon letade efter. Hmm... något skeptisk var jag redan från början. Men hade jag vetat då vad jag vet nu skulle jag varit såååå mycket mer skeptisk. Matte hade fått tag på en snoksele. Inte för att jag förstår varför jag skulle behöva ha en sån. Vi tränade en stund och jag fick massor med godis bara för att ha den där på nosen. Men oj vad den kliade. Men sen fick jag nästan nog. Hon tog på den och så skulle vi gå ut. Jag ville inte visa mig ute i den där saken.

Inte nog med det. Hon fotade mig med den också. Morr! Tydligen skulle vi iväg och åka med den där spårvagnen. Men det ville inte jag. Jag tvärnitade och spände alla muskler jag har i kroppen för den där tar med sig folk bort och det är väldigt sällan som den faktiskt kommer tillbaka med folk. Vart tänkte den föra oss? Matte var så nöjd att hon hade snokselen på mig för hon tog bara tag och så vips så var jag på spårvagnen. Attans! Försökte smita av på varje hållplats, men till slut insåg jag att det inte var möjligt. Matte hade koll på mig. Sen kom det in en grabb som pratade med mig och kelade med mig. Jag passade på att klia mig om nosen mellan hans ben ;o) Men han verkade tycka om mig ändå. Men han steg av på nästa hållplats och jag fick inte följa med.

Sen steg det på en barnvagn och då fick vi flytta på oss. Vi hamnade på en smal plats där min rumpa alls inte fick plats. Dock var det en annan kille där som ville kela med mig. Så det kanske är ok att åka spårvagn i alla fall. Då tyckte Matte att nu var det dags att stiga av. INTE, sa jag. Och försökte stanna kvar på spårvagnen. Men Matte hade nått knep nu igen för av kom jag ju. Vi var på något konstigt ställe. Det var folk precis överallt och bilar och spårvagnar och bilar som lät konstigt (Matte sa att det var en polisbil), människor som kom rullande fram på en bräda. Oj oj oj, det var jobbigt. Bäst att följa Matte. Vi gick en bra bit och sen satte vi oss ner i skuggan. Efter ett tag kom Husse! Jippy. Nu fick jag äntligen möjlighet att gnugga den där selen mot någon igen, och Husse var snäll. Han tog bort den! Nu var jag fri. Men jag undrade fortfarande varför Matte och jag åkt för att möta Husse.

Hamnade i bilen och så åkte vi iväg. Söderut. Hmm... anade vart vi skulle. Det blev ett simpass igen. Jag kämpade på och simmade i 3 + 3 minuter, eller om det var 4 minuter andra passet. Men jag fick höra att jag inte ska få ha flytväst nästa gång.... vadå... det är ju bra med flytväst, då kan jag ju vila lite när jag själv vill ;o)

Och sen fick jag lite laserbehandling. En hel del godis delades ut, så det var en bra dag. Men uj vad trött jag var. Nästa gång hoppas jag att jag slipper åka spårvagn innan träningen. Måste ju ha mycket energi om jag ska tvingas simma utan flytväst. Nu ska jag ta och dra med mig Matte ut på en promenad och försöker hon ta fram den där snokselen igen så rymmer jag!

Tass på er alla,

Vessla