tisdag 20 januari 2009

Slask, regn och tre korta spår

Det är så tråkigt väder så att man knappt vill gå ut. Inget man blir piggare eller på bättre humör direkt, så nu får vädret pigga upp sig snabbt.

Idag gick vi iaf ut i skogen och Matte gick ut 3 korta (ca 30-50) meter ganska raka spår utan apporter men med en gotteburk i slutet. Efter att ha lagt spåren och gått runt lite för att vänta ut liggtiden var det dags att gå spåret. Husse längst bak i spårlinan och idag fick Vessla gå på nästan hela linans längd. Jag (Husse) hade bestämt mig att inte styra henne med reservation om hon hittade på några hyss. Första spåret skötte hon fint fast med en liten sväng rakt åt sidan någonstans mitt på, men hon hittade tillbaka direkt och fram till slutet. Gud va gott det var med en blandning av mat, kattmat, godis och annat gott!

Det andra spåret påbörjade vi lite tidigare, ca 50 meter innan spårstart, där Matte hade klivit av stigen och Vessla fick ta upp spåret spontant i 90 graders vinkel. Klockren upptagning och klockrent spårarbete fram tills där spåravstamp egentligen låg. Där "spårade" hon ur och började bara hitta på hyss. Först rakt ut i en mosse och åt någonting för att efter en tillsägelse (inhalning...) fortsätta en bit. Efter det vara det bara fokus på rådjursskit och vi avslutade spåret innan hon hittade godisburken.

Efter en lite längre paus sa vi att vi tar det sista spåret iaf, trots att det gick sämre på det andra. Men nu gick det finfint, trots att hon gick över en gammal äcklig glasburk som hon alltid annars stannar och slickar på. Hon gjorde någon liten lov någonstans längs vägen men var snabbt på spåret, även Husse skötte sig fint utan att förstöra något. När jag sedan skulle belöna så lekte vi lite med burken och det slutade med att hon drog upp huvudet så snabbt att hon knockade mig med skallen rakt framtänderna som nätt och jämnt sitter kvar. Ont i käken och tänderna dock, undrar om Vessla har ett tandavtryck i skallen nu :-)

Vi måste hitta den där rätta motivationen för Vessla att verkligen spåra och inte göra massa annat på vägen. Att hon inte fick avsluta andra spåret var nog bra och hon kanske tänker efter lite då... eller inte. Ibland känns det rätt så hopplöst i träningen när absolut ingenting kommer gratis utan allt, precis allt, måste dras fram.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar