Två yra höns och en duva i skogen.

Idag passade jag på att träna Vessla i att gå lös. Brukar ju passa på när vädret är sämre = färre människor i skogen. Släppte lös henne när vi kom in på en skogsväg och Vessla var pigg och glad. Hon höll sig i närheten och var ganska uppmärksam. Hon stannade och sniffade på en massa träd och det gav upphov till lite hit-träning. Efter ett tag svängde vi in på en stig. Vessla blev ännu piggare och sprang i förväg, dock fortfarande uppmärksam på mig. Hon skulle ner till en bäck som korsar stigen. Helnöjd när hon kom fram. Hon busade lite i vattnet och sen gick vi över bäcken. Får syn på en duva ungefär samtidigt som Vessla drar iväg på ett spår. Hon spårar upp duvan som hoppar iväg. Vessla blir lekgalen och jagar runt, efter kommer jag och springer runt. Efter att ha försökt jaga ikapp henne en stund inser jag det omöjliga och ställer mig istället över duvan och inväntar att hon kommer tillräckligt nära. Då fick jag tag i halsbandet och kunde koppla henne igen. Direkt så lugnar hon ner sig och jag kan belöna henne för uppmärksamhet trots att duvan fortfarande sitter kvar 2 meter ifrån oss. Misstänker att duvan hade en bruten vinge eller nått, för den kunde inte flyga iväg. Så nu känner jag mig jätteelak som inte gjorde något för duvan.