tisdag 12 mars 2013

Mysigt vårväder och en lånad boll

Innan lunch idag var jag och Diesel ute på en promenad i skogen. Vi tränade på sitt, ligg och stå kvar. Godismutor fanns närvarande såklart. Godis i en hand, kameran i den andra och sen gäller det bara att foto-objektet stannar kvar i bild.

Mattes fina kille!

Ibland kommer visst fingrarna med när man tar kort... hihi, men vad gör man inte för att få hunden att sitta kvar och titta mot kameran ;o)

Godis är gott, säger Diesel.

Får jag sno godisen? Om jag kommer riktigt nära kanske jag kan norpa den...

Nähä, men då tittar jag åt ett annat håll. Så fin!

Så tränade vi lite på ligg kvar också. Var det så här du menade Matte?

Mattes fina kille, ligger duktigt kvar. Men det krävs att Matte har godis framme och jobbar aktivt.

På eftermiddagen/kvällen gick vi ut på en annan promenad. Först träffade vi på Vesslas kompisar, Alfons och Nemo. Äntligen fick Diesel chansen att få hälsa på grabbarna. Släppte lös honom och han gick direkt till Alfons och hälsar på honom. Han har ju Diesel träffat några gånger tidigare. Efter en liten stund gick han fram till Nemo och hälsade på honom också. Det är gott att se hur han interagerar med dem. Fast precis som Vessla gjorde med Nemo så tyckte han att för att få igång Nemo måste man skälla på honom, och hoppa omkring i lekinviter. Nemo ignorerar, lägger sig ner på rygg och viftar på svansen. Efter några minuters lek i lugn och ro så gick vi vidare åt olika håll. Då sprang vi på en trasig boll. Lånade den en stund för att testa vad Diesel skulle säga om boll. Har inte testat det tidigare, så det var verkligen dags. Han verkade tycka att den var rolig och jagade efter den när jag kastade eller sparkade iväg den. Sen tog han upp den i munnen och sprang omkring med den! Duktig kille! 

Filmade en liten snutt när Diesel plockar upp bollen och kommer med den. Han släpper den på vägen in, men får ändå belöning. Han har lite svårt för att ta ett föremål och komma in med det när han vet att det finns godis att tillgå, så det här var verkligen ett steg i rätt riktning. Lillgrabben vart lagom tokig efter att han fått leka med bollen. Högg tag i min arm/hand och skulle kampa. Aj! Även om några av tänderna fallit ut så är det fortfarande en massa sylar kvar och han biter hårt när han väl tar tag. 

Minns hur tokig Nike var i fotbollar. När vi bodde i Holland hittade vi en fotboll i en buske en gång. Lekte en stund med den och la sedan tillbaka den på samma ställe när vi gick hem. Dagen efter när vi kopplade loss Nike sprang hon till samma ställe och bollen låg kvar. Självklart blev det lek igen, och sen lämnade vi tillbaka bollen igen. Så fortsatte det i flera dagar innan bollen en dag var försvunnen. Men oj så glad hon var i den. Härliga gumman. Saknar henne fortfarande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar