lördag 27 april 2013

När det är som mörkast...

... så är det nära att det börjar ljusa, brukar man ju säga. 

Sen är det ju inte alltid så, och då får man lära sig att klara sig i mörkret på något sätt. Lite så är det för mig och Vessla just vad gäller träning (och även promenader till viss del m.a.p andra hundar). Det stämmer inte riktigt i känslan och det blir värre när vi får lite störning på oss, t ex andra hundar, dofter eller platser.  I torsdags drog hon iväg till en annan hund på klubben och idag drog hon från plan nere hon Mona, båda gångerna innan vi ens börjat jobba. Det tyder ju på att hon kanske inte vill jobba, att hon mår dåligt eller bara får för mycket i huvudet. Att vi då inte presterar så bra på planen är kanske inte så konstigt. 

När det går så dåligt får man trösta sig med att man har bra träningskompisar (som vi dock träffar allt för sällan) samt läsa lite kloka ord om resan. 

“Den mätta dagen, den är aldrig störst
Den bästa dagen, är en dag av törst

Nog finns det mål och mening i vår färd
Men det är vägen, som är mödan värd” 
― Karin Boye

Nu är ju inte allt dåligt som tur är, utan både jag och Vessla gör många saker bra.
- Uppletande har gått väldigt mycket framåt
- Skall på gång att sitta
- Framåtsändande går framåt
- Långa fria följa (utan störning) med bra tryck i
- Belöning med kastad snusdosa fungerar bra
- Ingångar på planen fungerar bättre och bättre
- Plats utom synhåll har gått bra på klubben trots att vi tränat lite på det
- Inkallning med ställande på 50 meter, bra tryck i både spring och ställande
- Rutan, sättande under gång och andra LKIII-moment fungerar hyfsat även utan energi och koncentration
- Jag har lärt mig några trick för att få med mig Vessla när hon börjat tappa.
- Transporter mellan moment, även utan belöning, fungerar bättre
- Tung apport funkar för det mesta

Eftersom vi (förmodligen) alltid har haft problemen med koncentration och energi så är det nog något som vi kommer att få leva med. Men vi kommer att jobba på det från två olika håll. Dels att klara av momenten trots detta, och dels jobba på att minska frekvensen och effekten av gångerna det dyker upp.

Ok, det går inte så snabbt framåt som våra mål var från början (dvs tävla elit lydnad och bruks 2013), men men...

It does not matter how slowly you go as long as you do not stop.
- Confucius

2 kommentarer:

  1. Låter tufft, gillar din inställning! Och glöm inte allt hon lär dig! Lycka till att även fortsättningsvis försöka locka fram det bästa i henne!

    SvaraRadera
  2. Tack Susanne! Jag antar att vi kommer att fortsätta att varva att lära (av) varandra och stjälpa för varandra, jag och Vessan :-)

    SvaraRadera