torsdag 28 februari 2013

Lek med Hurra

På lunchen idag mötte vi Ann-Marie med schäfertiken Hurra, och bestämde en lekdate till eftermiddagen. Hurra är ungefär 16 veckor. Det var kärlek från första början. Nedan följer en bunt med bilder.


Diesel är helt klart den som hamnar underst.

Men han ger sig inte, utan upp och på det igen.

De jagade varandra (framför allt Hurra som jagade Diesel).

Brottades.

Käftades.

Rullade runt.


Diesel blev lite knosad.

Riktigt kärlek! ;o)

Så lugnar de ner sig ett tag, smyger lite på varandra, äter lite harpluttar.


Tills någon av dem bjuder på en lekinvit.



Och så var jakten i full gång igen.

Diesel såg ut som att han hade rullat sig i hela mossen när vi kom hem. Gräs och skräp i hela pälsen och drypande våt. Han fick bli insvept i två handdukar och sen la jag honom i soffan och gosade honom torr, och det köpte han. Annars är han lite väl leksugen när handduken kommer fram och den ska kampas om. Nu ligger han och sover gott! Hoppas att det fortsätter en stund till ;o)

onsdag 27 februari 2013

Ännu ett spår...

Även idag blev det ett litet spår åt grabben. Det svåraste är att få smyga iväg och lägga ut spåret åt honom. Han har lärt sig hur man rymmer ut ur valphagen och passar gärna på och smyger upp till ovanvåningen när man går hemifrån. Sen tar han sig inte ner därifrån, utan står där uppe och hittar på hyss. Toarullar som pulveriseras, mössor som hamnar uppe istället för där de tidigare legat. Och när man kommer hem så piskar svansen så att han nästan går omkull. Men idag lyckades han inte rymma från hagen utan var kvar när jag kom hem igen. 

Spåret var återigen 50-75 steg långt, med blötmat utlagd lite här och där. Sista sträckan gick jag 20 steg utan foder, och där jobbade han riktigt bra! Men när vi kommer fram till slutet, en rejäl hög med foder, så var det någon annan som ätit upp den! Åh, attans! Tur att jag hade vanligt godis i fickan och kunde slänga fram en hög åt grabben. Det var inte många minuter från det att jag la ut spåret till det att vi var tillbaka där och tog det, men ändå har någon annan hunnit gå dit och norpa slutet. Tur att det inte var tomt i hela spåret i alla fall. Nu ligger grabben och sover gott här hemma. Skönt! Nästa gång får jag testa att glesa ut belöningarna redan tidigare i spåret. Hoppas bara att jag själv får välja var godisarna ska vara.

tisdag 26 februari 2013

Sikta mot stjärnorna

Igår var jag (Husse) och Vessla iväg på ytterligare ett pass med Mona och "de andra tjejerna" på Sikta mot stjärnorna. Ensam husse alltså, precis som det ofta är på t ex lydnadstävlingar.

Vessla hade varit dålig i magen och lite sänkt dagen innan så jag var lite orolig att hon inte skulle orka något. Vi körde lite mindre Sitt i grupp och plats än vi brukar för att spara lite energi. Vessla tycker det dessutom att det är lite tråkigt att göra flera gånger på raken. Vi gjorde dock en tävlingsmässig plats samt sitt i grupp och hon skötte sig superperfekt (förutom lite lite på tillbakagången).

Sen fick vi vänta nästan 2 timmar på att det skulle bli vår tur igen, så Vessla fick nog vila en hel del. Alla andra skötte sig toppen idag, massa bra saker såg vi.

På dagens schema stod en kejda med :

  • ingång på plan
  • sättande under gång
  • inkallning med ställande
  • rutan
  • hopp apport
  • metallapport
  • vittringsapport
  • fjärrdirigering (bara starten och första skiftet)


allt enligt LK3.

Vessla var lite slö i alla transporter och uppställningar men skötte sig annars ok. Hon utförde alla moment, de flesta utan flärd men dock rätt ok. Med tanke på hennes slöhet tidigare under dagen och dagen innan så kändes det iaf mycket skönt. Det hjälpte nog en del att jag belönade nästan mellan varje moment, men det får vi glömma nu :-) Vi fick iaf med oss en positiv känsla och det är det viktigaste. Samtidigt vet vi att vi kan mycket bättre och det visar vi förhoppningsvis snart.

En liten fundering är dock om hon hade lite ont / stel i bakkroppen eftersom hon hade så svårt att sätta sig (förutom några gånger när det gick riktigt bra...). Hon har varit lite så innan när hon inte varit helt ok, så vi får knåda igenom henne ordentligt nu.

Vi avslutade dagen med lite mys i en upphöjd position

Fotograf : Patricia Johansson

Ett godisspår åt Diesel

Idag stod det spår på schemat. Fick en hundmat i form av blötfoder när vi var hos veterinären för vaccinering och den kom väl till pass. La ett ungefär 50 stegs spår med mat ungefär var 3:e steg (små ministeg med häl mot tå). Och ibland ökade jag avståndet mellan godisen upp till 6 steg. Diesel jobbade lugnt, smaskade gott. Ibland gick han över godiset, men vände om och tog det. Vid några tillfällen drog han iväg i sidled från spåret, men jag stod bara lugnt kvar och höll emot i kopplet. 

Här tuffar vi på. Duktig kille!

När vi nått till slutet som var en lite större hög med blötmat som han duktigt spårade sig fram till, så tog ju inte spåret slut för det. Diesel ville verkligen få fortsätta. Han la sig ner och gjorde sig så tung han bara kunde för att få fortsätta följa efter spåret. Jag fick till slut plocka upp honom i famnen och bära bort honom från spåret, så det lovar gott för framtiden.

Kaosartad morgonpromenad

Morgonpromenaden med 2 hundar, 1 katt och sen 2 uppdykande ekorrar. Kan man ha det roligare eller? Tjihoo! Fast Diesel märkte inte av ekorrarna. Det gjorde Vessla, men för en gångs skull flög hon inte iväg efter dem! Men nyfiken var hon allt! Matte står med två trasslade koppel och hoppas att det inte blir en vild jakt. Panda stod under trädet och spanade upp på ekorrarna.

måndag 25 februari 2013

Valplek

Träffade på en söt lite schäfertik som är 15 veckor. Lite större än Diesel, men ändå en lagom lekkompis. De fick busa loss lite härutanför idag. Hoppas att vi kan träffas vid fler tillfällen, då lek med annan valp känns så nyttigt. Lillpysen blev ganska trött och har legat och vilat ett tag efter, men nu börjar han vakna till igen och njuter av att ha huset för sig själv. Husse och Vessla är iväg och tränar för Mona, de lyllosarna. Hmm... nu blev det lite väl tyst, bäst att kolla vad som pågår...

Förmiddagsutflykt i skogen

En liten utflykt till skogen har vi hunnit med på förmiddagen. Kameran och Diesel fick följa med, medan Vessla stannade hemma. 

Matte försvann bakom ett träd när Diesel försåg sig med en massa rådjurspluttar. Här står han och spanar efter vart jag tog vägen.


Hopp över ljungsnåren.

På vissa ställen finns det lite snö kvar, men den mesta har smält bort.



Många godsaker finns det i skogen! Mumma.

Ibland smyger han iväg en liten bit, men står man kvar eller går åt andra hållet så kommer det snart en svansviftande grabb.

Får jag smyga iväg lite?

Ok, jag kommer!

söndag 24 februari 2013

3 månader!

Oj vad tiden går! Idag är grabben 3 månader. 12,6 kg stannade vågen på. Tänderna kliar som vanligt, och munnen går för det mesta. Ute ska allting provsmakas, precis som väntat. Här har han fått en kartong att tugga på. Den var skoj, och god. 

När Matte krafsade på undersidan av kartongen med fingrarna dök han i lådan på sorkjakt!

Så blev det lite posering för kameran också. Stå fint! Hmm... svansen svängde så fram och tillbaka och just när han stod bra med benen så var svansen åt helt fel håll. Han ser fortfarande ganska liten ut när han står upp.

Lite större när han sitter ner.

Men fin och go är han. Mattes lilla hjärta.

Lite fler bilder från träffen igår

Blev inget tillägg i mitt förra inlägg, utan jag valde att göra ett till inlägg istället. Fick lite härliga bilder från Patricia på mig och Diesel. Vi tränar följa efter.

Lägga sig ner.

Mer kontakt/följa efter.


Så efter lunch blev det vilostund. Pysen la sig så härligt på mitt ben.

Här kan man vila lugnt.

Har bra uppsikt över vad som händer på planen...

... och runtomkring, samtidigt som man kan vila gott.

Tack Patricia för bilderna! Det var verkligen en toppendag! Tur att igår var igår och idag är idag, för attans vad kallt det är ute idag. Blåser och är otrevligt, medan gårdagen var så skön. Ibland ska man ha tur!

lördag 23 februari 2013

Husses nya påhitt

Jag har jobbat en hel del på fritt följ och kontakt på sistone och ofta är det en hårfin skillnad mellan när det går bra och när det går dåligt. Eller iaf när det känns dåligt, för det kan det göra trots att folk på sidan säger att det ser bra ut. Min teori är att jag är så van den nivå av kontakt när jag nästan hela tiden ser Vesslas ögon i ögonvrån och att det är avsaknad av detta som gör att jag tappar känslan av att hon går bra. Även när hon tappar denna kontakt så går hon oftast i rätt position - självklart kan detta för någon som inte ser det hela från mitt perspektiv se helt rätt ut.

Nu kom jag på idén att jag vill kunna följa upp detta lite mer - så jag agerade på en plötslig nyckfullhet och skaffade denna lilla rackare.

Det är en liten "actionkamera" som går att spänna fast med hjälp av t ex en rem (och lite andra sorts hållare dessutom). Jag har testat att spänna fast den direkt på huvudet och det blev faktiskt ganska hyfsat. Här följer 3 olika filmer som jag har tagit med kameran under helgen. De två första från inomhus på Åskväders och den sista på Kungälv BK. Tyvärr är den sista dels lite felvriden och dessutom en del skakigare än de två första. Hela den sista filmen och fotpasset var över 4 minuter men jag har klippt bort delar där jag skuggade Vessla för mycket samt delar där jag sprang och det skakade alldeles på tok för mycket.








Och sista filmen.



Det är kul att se att kontakten för det mesta är bra och att hon reagerar snabbt på svängar och vändningar. Man ser även att hon ibland måste titta lite mer framåt och släppa blicken, men jag tror att det är mer för att hon ska känna säkerhet var hon går än att hon har ointresse. När hon sen tar kontakt igen ser det ju toppen ut. När jag går med kameran är jag dessutom extra noga med att inte titta så mycket på henne, och det borde hjälpa till att få upp hennes intresse för att ta kontakten. Tyvärr ser man inte så mycket hur sättanden ser ut (förutom ett par som är riktigt sneda / vida), men jag får väl sätta upp en kamera till som filmar från min högra axel och bakom mig :-)

Liten bildkavalkad från dagens träning

Vilket väder, vilken dag! Bra idé Patricia att träffas idag! Ja, årets första utomhus hoffeträff blev på Kungälvs bk. Solen sken, någon minusgrad och bara lite vind, vad mer kan man begära? Husse och Vessla tränade på fritt följ. Husse har skaffat en konstig grej att ha på huvudet. Film kommer senare.

Zimla tog chansen när hon kom tillräckligt nära stegen så stegade hon bara upp. Nej skriker Patricia, för det kunde ju vara riktigt halt. Vad menar du Matte?

Äh, var nog inget viktigt, jag traskar vidare.

Ner och vänder och går direkt upp igen. Söta Zimla!

Vessla fick testa spring till rutan.

Metallapportering med burk med grisöra som belöning!

Sanna och Kira var också med. Trevligt att få se er igen.

Diesel ligger och myser lite i solen.

Men sen blev det dags att jobba lite. Med en godis-hjälp kan man nästan komma in i fotposition.

Han var uppmärksam och håller ett öga på Matte.

Det är du och jag Matte! Det här tycker Matte mycket bra om!

Vi försökte få till en ståbild utomhus, för nu är ju grabben 13 veckor. Återkommer nog i morgon med ståbild inifrån och vikt.


Lite bus med mattes jacka måste man ju passa på att få till.

Stanna då, du stod ju så bra... hahaha, inte en chans!

Det såg riktigt bra ut när ni spårade, Patricia och Peppe. Även om den dumma gubben med hunden inte kunde hålla sig borta, utan käkade upp nästan all belöning, men jag hörde allt att ni hittade en liten godbit.

Även Kira och Sanna spårade och det gick riktigt bra såg det ut som.

Och slutet hittade ni också! Bra jobbat! Skönt att det fungerade trots den oplanerade störningen!

 Nu har vi tagit en liten vilopaus och för att lillgrabben inte skulle bli för kall fick han komma upp i famnen. Sötnosen!

Peppe hade nog lämnat popcornen hemma idag för det såg riktigt fint ut.

Matte snackar popcorn, men inte får jag några. Pilutta dig, Matte!

Fin kontakt!

Även Peppe fick klättra lite.

Men till en början var det lite farligt, bäst att hoppa ner igen, men på nästa försök gick det bra.

En liten hopp-kavalkad. Peppe flög än hit än dit.



Så var det dags för lunchpaus. Vi grillade korv och satt i lä i solen och njöt. Det var riktigt gott och så härligt! Så blev det lite bilder på liten och stor, Diesel och Peppe.


Inte helt lätt att få dem att sitta jämte varandra.

Sen var vi bara tvungna att experimentera lite. Diesel fick komma in i Sannas famn.

Pilutta dig!

Var är du Matte?

Jag kommer, duktig kille. Inkallning under Peppe, och duktig Peppe som snällt stod kvar!

Även Kira fick testa att gå under Peppe.

Sen blev det lite mer posering för Kira och Peppe. Vems ben är vems?

Diesel fick chansen att hälsa på alla de andra hoffarna idag och han och Peppe fick busa lite.



Han är en stor kille den där Peppe, men snäll och de busade så sött.

Diesel fick sin lunch serverad ute och sen var lunchrasten slut. Dags för de äldre hoffarna att få jobba lite till. Peppe tränade platsliggning.

Husse och Vessla jobbade vidare på fritt följ med Patricia som kommenderade.

Ser verkligen riktigt bra ut nu! Härlig energi och fokus. Hoppas att det kan fortsätta så här!

Peppe jobbade slutligen med apporten.


Diesel hade vid den här tiden somnat liggande över mina ben på bänken. Hoppas på att få foto från Patricia på det senare så tillkommer det här. Nu är det här mastodont-bild-inlägget slut. Tack alla för idag! Vi hade jättetrevligt! På kvällen fick vi besök av Diesels människokusin som föddes på samma dag som han, samt hennes föräldrar. Diesel var lagom nyfiken och Vessla lite övernyfiken till en början, men efter att hon fått koppla av i buren medan vi andra åt så gick det riktigt bra sen. Vessla var ju helt säker på att det var Vilda (katten) som de hade med sig och inte en liten bebis. Men innan de åkte passade Vessla på att ge Nova en liten puss på kinden. Ska väl inte säga att Nova tyckte att det var helt ok, men lillfröken var rejält trött då. Tack för besöket!