Hundträning på våran hemmaplan

Husse kom hem lite tidigare från jobbet idag, eftersom det var fint väder. Vi gick ut ganska omgående för att träna lite med Vesslan. Efter en kortare promenad kom vi fram till vårat träningsfält, dvs fotbollsplanen 50 meter bakom vårat hus. Efter en stund visade det sig att vi inte skulle bli ensamma idag. Det är nämnligen en grupp som brukar vara där och träna hundar. Så tillslut var det sammanlagt 12 hundar där. De träffas visst där varje måndag kl5. Vi har sett dem från köksfönstret några gånger, men aldrig varit med själva. Vi tänkte att vi kunde passa på att träna Vessla bland andra hundar. Det är ju väldigt nyttigt. Ungefär hälften av hundekipagen skulle köra passivitetsträning och hälften tränade lite blandade övningar. 

När nästan alla hundarna kommit dit, så vem kommer då stolt spatserande och stannar ungefär en meter bakom två av hundarna om inte Panda. Där sätter han sig lugnt ner och tittar lite. Han brukar ju vara med när vi tränar, så han tyckte väl att han skulle också vara på planen. 

Vessla fick lite träning först på följsamhet/kontakt, läggande under gång, att sätta sig fot samt platsliggning. Det blev självklart även lite passivitetsträning för henne. Emellanåt gick hon bra, och ibland stördes hon lite väl mycket. Det är nyttigt att träna med nya hundar för att hon ska vänja sig att det är träning som gäller och inte bus. Vi körde en platsliggning på ca 45 sekunder med andra hundar runt omkring (dock inte liggande plats utan tränande annat).

På kvällsträningen som idag skedde inomhus började vi träna på ställande (för ställande under gång). Vessla fick till en början belöning när hon gick mot Husse och stannade frivilligt. Dagens extern belöning var spagetti serverad ur handen på Matte. Jo, Matte har faktiskt alla fingrar kvar, men det är lite knappt. Eftersom det här gick bra så provade vi även att köra under gång baklänges och Vessla stannade även här frivilligt. Några gånger så smög vi även in kommando stå. Eftersom vi inte har kört så mycket på stå, och inte tidigare fått henne att förstå riktigt, så var det ett enormt framsteg. Det känns skönt att vi kanske lyckas få in det här momentet helt utan dubbelkommando. Vi jobbade även på några korta fotförflyttningar, där det gäller 1 steg och sen sitt fot. Tyvärr fick vi inte så mycket engagemang i det så vi körde inte så mycket, utan får jobba vidare på det ute, där det är bättre go.